Djur är smarta!
Vill ni läsa lite roliga kattcitat? Gå in här:
http://www.catquotes.com/catquotes1.htm
(av nån dum anledning fungerar in länkarna i bloggen, så ni får själva kopiera och klistra in, men tro mig; det är värt det :D :D :D)
Kom å tänka på det här igår (eller i alla fall att jag skulle skriva det i bloggen, resten har jag tänkt på innan oxå :p), men jag antar att det va så sent att jag inte ville blogga så jag sparade det tills idag.
Visst är djur väldigt smarta ibland?!? Speciellt katter. Jag menar, de där basic sakerna som inte ens vi människor klarar av som ärlighet, värdighet och tolerans, de gör katterna i sömnen. Tänk på det. Katter bryr sig inte om vad andra tycker om dem. Vill de ha något så ber de om det, utan att slingra in sig på omvägskringelikrogvägar och få för sig att den andra personen kan läsa tankar. Katter säger direkt till någon om de tycker att något är fel, men samtidigt är de duktiga på att ständigt visa uppskattning till dem de tycker om. Visst, kanske inte genom ord (blir ju lite svårt xD), men genom en hälsning och strykning längst benet då man kommer innanför dörren, en kelstund då man minst anade det, en puss i ansiktet eller nåt liknande.
(ja, Puma kan pussas, dock är det väldigt obekvämt eftersom att hon liksom stryker sitt ansikte mot mitt och inte bryr sig om riktigt vart hon träffar xD)
Och hur många människor gör så? (nej, jag snackar inte om att stryka sitt ansikte mot någon annans xD)
Hur många människor talar ständigt om för de de tycker om hur mycket de tycker om dem? Jag skulle gissa på; inte alla. Hur många människor säger alltid precis vad de vill, istället för att leka någon slags gissningslek så att den andra personen ska förstå vad man tänker? Antagligen: inte alla. Och hur många människor oroar sig aldrig för vad någon annan ska tycka om dem? Min gissning: inte alla.
Men katter gör precis alla dessa sakerna naturligt, utan att tänka på det eller reflektera alls. När de blir glad av att se någon så stryker de sig mot dennes ben, när de vill ha mat så jamar de högt och jag har väldigt svårt att föreställa mig att en katt någonsin skulle vara orolig för vad någon tyckte om denne.
Jag har även svårt att tänka mig att katter har fördomar om andra katter, innan de ens har träffats. Fast det ska jag väl kanske inte yttra mig om, med tanke på att jag inte kan säga säkert. xD
Och värdighet? Behöver jag ens säga mer än vad jag sagt innan? Om en katt känner sig oönskad/dissad/"let down", då går den bara därifrån med svansen i vädret. xD Alternativt morrar, rivs eller bits då, de två sistnämnda är iofs kanske inte lika bra. :p Gör alla människor så? NEJ!
Visst, jag säger inte att katter är helgon (även om de själva vill tro det xD). Jag säger bara att de är väldigt smarta ibland, och att vi människor faktiskt kan lära oss en del av dem. Även om vi kanske inte kan använda allt på samma sätt som dem, med tanke på vårat samhälle. (som ibland dock, faktiskt är smartare än katterna)
Mvh!
/ Jennie, vars lilla "helgon" just nu ligger på sängen och filosoferar. xD
http://www.catquotes.com/catquotes1.htm
(av nån dum anledning fungerar in länkarna i bloggen, så ni får själva kopiera och klistra in, men tro mig; det är värt det :D :D :D)
Kom å tänka på det här igår (eller i alla fall att jag skulle skriva det i bloggen, resten har jag tänkt på innan oxå :p), men jag antar att det va så sent att jag inte ville blogga så jag sparade det tills idag.
Visst är djur väldigt smarta ibland?!? Speciellt katter. Jag menar, de där basic sakerna som inte ens vi människor klarar av som ärlighet, värdighet och tolerans, de gör katterna i sömnen. Tänk på det. Katter bryr sig inte om vad andra tycker om dem. Vill de ha något så ber de om det, utan att slingra in sig på omvägskringelikrogvägar och få för sig att den andra personen kan läsa tankar. Katter säger direkt till någon om de tycker att något är fel, men samtidigt är de duktiga på att ständigt visa uppskattning till dem de tycker om. Visst, kanske inte genom ord (blir ju lite svårt xD), men genom en hälsning och strykning längst benet då man kommer innanför dörren, en kelstund då man minst anade det, en puss i ansiktet eller nåt liknande.
(ja, Puma kan pussas, dock är det väldigt obekvämt eftersom att hon liksom stryker sitt ansikte mot mitt och inte bryr sig om riktigt vart hon träffar xD)
Och hur många människor gör så? (nej, jag snackar inte om att stryka sitt ansikte mot någon annans xD)
Hur många människor talar ständigt om för de de tycker om hur mycket de tycker om dem? Jag skulle gissa på; inte alla. Hur många människor säger alltid precis vad de vill, istället för att leka någon slags gissningslek så att den andra personen ska förstå vad man tänker? Antagligen: inte alla. Och hur många människor oroar sig aldrig för vad någon annan ska tycka om dem? Min gissning: inte alla.
Men katter gör precis alla dessa sakerna naturligt, utan att tänka på det eller reflektera alls. När de blir glad av att se någon så stryker de sig mot dennes ben, när de vill ha mat så jamar de högt och jag har väldigt svårt att föreställa mig att en katt någonsin skulle vara orolig för vad någon tyckte om denne.
Jag har även svårt att tänka mig att katter har fördomar om andra katter, innan de ens har träffats. Fast det ska jag väl kanske inte yttra mig om, med tanke på att jag inte kan säga säkert. xD
Och värdighet? Behöver jag ens säga mer än vad jag sagt innan? Om en katt känner sig oönskad/dissad/"let down", då går den bara därifrån med svansen i vädret. xD Alternativt morrar, rivs eller bits då, de två sistnämnda är iofs kanske inte lika bra. :p Gör alla människor så? NEJ!
Visst, jag säger inte att katter är helgon (även om de själva vill tro det xD). Jag säger bara att de är väldigt smarta ibland, och att vi människor faktiskt kan lära oss en del av dem. Även om vi kanske inte kan använda allt på samma sätt som dem, med tanke på vårat samhälle. (som ibland dock, faktiskt är smartare än katterna)
Mvh!
/ Jennie, vars lilla "helgon" just nu ligger på sängen och filosoferar. xD
Kommentarer
Trackback
