jensunshiine

att vilja mer. Nu vet du hur det känns att ständigt bli dissad. Att få en liten tagg när man ber om en hel ros.

Känslan att ha typ 30 nya AWESOME låtar på mp3:n som bara väntar på att bli utforskade är såååå underbar! :D Till och med så underbar att jag lyssnar på dem nu, hemma i lägenheten, bara för att jag vill. ;)

Fick nyss reda på genom "Making of Teenage Daughters" videon med Martina McBride att samma regissör som gjorde den videon gjorde några av Taylor Swifts videor, tex. "Fifteen" och "Mine". :)

Kom på en sak för några dagar sen när jag var uttråkad.

En del drömmar vill man bara ska stanna för evigt. :D

I alla fall mot ärr i hjärtat.

Sjuk igen. Fan. Det värsta är att jag inte ens vet om jag är sjuk eller om det är allergi. Eftersom att jag inte vart snuvig under våren då jag tagit allergitabletter, antar jag att det är förkyldning nu. Men eftersom att den har suttit i såpass mång dagar, vet man aldrig säkert. Hate it :(

Något jag gillar desto mer är musik. ;) Vilket min dag i princip har bestått av xD Vaknade med Steffi och Cissi men Steffi skulle till VRE på utbildning (hon har fått jobb där med :) xD) så de åkte rätt tidigt. Sen dess har jag sovit, läst, kollat Taylor Swift klipp på youtube och hennes hemsida och skrivit två egna låtar ;)

Så musiken lyste upp min dag lite :) Men det som drar mig ner på jorden igen är att jag, jävligt snart, måste skicka in visum-papprerna. :S Och det känns inte så uppmuntrande när man sitter med världens snuva, för visumpapper kräver ju fullkomlig fokus och det är inte lätt med snuva vill jag säga! :(

Men eftersom att jag tänker va hemma imorn, ett sista desperat försök att bli av med snuvan, så kan jag ju alltid fylla i dem imorn. ;) MEN INTE EN DAG SENARE, JENNIE! xD

Så härmed, med er (de få xD) bloggläsare som läser som vittnen, lovar jag att fylla i de papprerna imorn. Om ingen akut sak hindrar mig.


Och nu borde jag verkligen äta nåt. Min kost idag har bestått av en ostmacka, ett glas apelsinjuice,ett glas Vitamin Well Defence, ett singoallakex och lite chips kvar från igår. Inte bra! xD

Kram!
/ Algot

Det här är halva förtexten till Taylor Swifts album "Speak Now". Jag är så jävla förtjust i just den här delen av texten, eller hela texten i allmänhet, men det här va den som handlade minst om albumets låtar t.ex. Läs gärna, för jag tror ni alla kommer hålla med mig om att texten är UNDERBAR! <3 :)


" Words can break someone into a million pieces, but they can also put them back together. I hope you use yours for good, because the only words you'll regret more than the ones left unsaid are the ones you use to intentionally hurt someone.

What you say might be too much for some people. Maybe it will come out all wrong and you'll stutter and you'll walk away embarrassed, wincing as you play it all back in your head. But I think the words you stop yourself from saying are the ones that will haunt you the longest.

So say it to them. Or say it to yourself in the mirror. Say it in a letter you'll never send or in a book millions might read someday. I think you deserve to look back on your life without a chorus of resounding voices saying 'I could've, but it's too late now.'

There is a time for silence. There is a time waiting your turn. But if you know how you feel, and you so clearly know what you need to say, you'll know it.

I don't think you should wait. I think you should speak now.

love, Taylor

Ps. To all the boys who inspired this album, you should've known. ;)  "


Kan tilläggas oxå att den sista delen av texten, från och med "there is a time for silence", va den hon inledde sin konsert med. I en förkortad version.

L O V E! :D :D :D

/ Jennie

...är att man får en del av barnens vanor. Och inte bra saker. Nej...dåliga matvanor!

För när man jobbar med barn och ser vad de äter så minns man saker man åt under sin egen barndom. Och då blir man sugen på dem. Och köper hem dem. Och äter. Onyttiga saker!

Saker jag köpt hem och vräkt i mig pga jobbet:

- Mariekex
- Nyponsoppa (relativt nyttigt iofs, förutom sockret)
- Jordgubbskräm
- Alla möjliga olika safter

osv.


Inte bra ;)

Å andra sidan är det positiva med jobben att jag får mkt frisk luft (man är ute mycket med barnen), motion (antingen bära barn, jaga barn, skjutsa barn på linbana eller dra barnvagn :P), osv. :) So it goes both ways...


Hugs!
/ Ninni

* Har två gånger på en månad blivit misstagen för mamma på jobbet. xD (inte nannyjobbet utan VRE-jobbet) Why? X'P Ser jag gravid ut eller är det min otroliga mognad? ;) xD

* Hade en ascool mathiss på förskolan jag jobbade på idag :D Och jag fick äran att använda den ;) Så jävla kul, man bara satte in maten, tryckte på knappen och skickade ned dem till köket i våningen under. :D Jag kände mig som ett barn nästan xD Vad som gör det ännu coolare (och mig ännu barnsligare) är att de hade en likadan i "Hotell Gyllene Knorren", julkalendern 2010 ni vet ;)

* Åker till Kungsbacka imorn. :) Wiiie! :D


Hugs!
/ Algot



Bilden föreställer en kartong som flöt på vattnet när jag va i Kungsbacka förut. Helt random låg den där i floden. X'P Som flaskpost, fast i XL ;)

Kom och tänka på låten "Haunted" av Taylor Swift när jag läste http://ontravelingfoot.blogg.se/2011/february/natten-i-spokhuset.html#comment 's blogginlägg om "spökhuset". Därav rubriken till det här inlägget. Det är en så jävla bra låt! Älskar varenda del i den, fast jag inte kan relatera till den alls, så är det bara så underbar melodi och allt! Sen har de en slags sidomusik som spelas samtidigt som refrängen ibland, och den delen älskar jag extra mkt. :D Ett musikaliskt underverk, enligt mig. ;)

Hur som helst, det är i princip det som är i mitt huvud största delen av dagarna nu. Taylor Swift. Eftersom att jag för några dagar sen insåg att jag kanske kan se henne live i mars, då hon kommer till Europa! :D Så idag ringde jag, med en död hals och rinnsnuva, till både Norge och Tyskland. I Norge hade biljetterna sålt slut, bara på två dagar. :S Eller rättare sagt; i förrgår fanns biljetter, idag fanns inte. Själva biljetterna började säljas för länge sen. Men i Tyskland fanns det hopp. Dock är det i en stad jag aldrig hört talas om innan, Oberhausen, och det går inte ens flyg dit. Så vi får se om jag kommer iväg. ;) Ingen ska iaf kunna säga att jag inte försökt!

Och om jag kommer iväg, är jag modig. Inte bara för att det va en spontangrej, utan för att jag i sånna fall får åka dit SJÄLV. Eftersom att jag inte vet nån som kan följa med. Eller vill. För jag är typ den enda jag känner som gillar hennes musik, kanske med undantag från Jennie och Tatianas familj, men de bor ju i Nice respektive USA. ;)

Och det känns ganska spännande. Att klara sig i en främmande stad i Tyskland, visserligen bara en helg men ändå, helt själv. Kanske blir jag mer social mot främlingar då, när jag inte har nån annan att prata med :)

Men men, vi får se om jag ens kommer iväg. Jag ska hålla tummarna iaf! Kunde allt behöva den uppmuntran, nu när jag är så sjuk!


Hugs!
/ Jen

Idag började jag fundera på en sak jag inte tänkt på förut. Jag tror jag satt på bussen påväg från jobbet eller nåt sånt. Eller så var det påväg hem. Hur som helst, kom jag att tänka på barn i skolor. De har ju alla möjliga önskemål och krav angående mat, typ "jag tål inte jordnötter" eller "jag tycker inte om att äta fisk". Flera sådana såg jag på listan jag hade som klasslärare idag. Men jag har aldrig stött på någon som sagt att de inte tål tillsatser eller bara äter ekologisk mat. Eller varför inte att de bara äter rättvisemärkt mat.

Visserligen har jag inte vart i tillräckligt många skolor än för att ha sannolikheten på min sida att stöta på ett så unikt fall, och jag har inte ens haft koll på alla barnen jag undervisat. Men tycker inte ni som jag, att det borde gå att stöta på det nån gång? Med tanke på samhällets utveckling när det kommer till fokus på den framtida hållbara utvecklingen. Och med tanke på att föräldrar ofta påverkar sina barn. Och med tanke på att fler och fler i dagens samhälle börjar tänka på vad de stoppar i sig, borde det märkas i skolorna inte bara på läroplanerna och lärarna utan även på eleverna.

Jag undrar om det gör det? Typ för de som vart lärare i 30 år. Undra om de märker någon skillnad. Själv skulle jag tycka det va ascoolt om jag hörde en unge säga det till mattanterna! Kanske händer det nån gång i framtiden. Vem vet. Vi kan alltid hoppas.

Sen såg jag ett intressant program på tv där de berättade om hur de som tillverkar mat utnyttjar människans naturliga sug efter söt, fett och salt. I ett Pringles-chips är det till exempel mindre än 50 % potatis. Det som får oss att gilla Pringles är saltet. Och även fettet. För det är liksom naturligt i våra kroppar, att vi måste ha salt och fett för att överleva. Och detta utnyttjar de som tar fran produkterna. Fast vi egentligen inte måste tänka på samma sett idag som för flera tusen år sedan, eftersom att vi nu snarare får i oss så mycket salt, fett och socker att en del av oss riskerar att dö i förtid.

Dessutom kan vi inte uppleva samma njutning av att äta till exempel en banan som vi får av att äta till exempel en Pringles. Neurologiskt sett alltså. För det gjorde de ett test på och såg med hjälp av en apparat vad som utvecklade hjärnans njutningsställen. Och då var all typ av junk food klart överlägsen!

Och för en framtida hållbar utveckling måste vi alltså börja med barnen. För barnen är framtiden. Och vi unga då. För jag är ju inte direkt pensiönar själv. ;) (även om jag känner mig som det ibland på jobbet xD) Så jag väntar spänt på att höra det där önskemålet i en unges skolanmälan. Visst, en sak kan inte påverka allt. Men det vore en väldigt intressant början.



/Algot

Gott Nytt År allesammans! :) Nyår va riktigt kul. :D Va hemma hos Jossan med några kompisar samt hennes kompisar. Mådde inte så bra då jag vaknade i morse dock. ;) xD Eller morse och morse...omkring 2 på dan ;) (se Sofie, det där med 6 va en engångssak ;) xD)

Efter nyår är man ofta väldigt hoppfull. Man hoppas det nya året ska bli bättre än det gamla. Det gör jag med, och därför tänkte jag skriva en to do-list om 2011. Jag har inga krav på att klara den, men jag HOPPAS att jag ska klara den. ;)

- Må bra [ ]
- Träna regelbundet [ ]
- Skratta mycket [ ]
- Le [ ]
- Tänka positivt [ ]
- Flytta till Bagarmossen [ ]
- Ut och resa i världen [ ]
- Jobba [X]
- Slappa [ ]
- Ta körkort [X]

- Bada [ ]
- Sola [ ]
- Dansa [ ]
- Sjunga [ ]
- Gå strandpromenader [ ]
- Ligga på marken och titta på stjärnorna [ ]
- Leka i snön [ ]

- Ta slappdagar då man inte gör nåt vettigt [X]
- Belöna mig själv då jag gjort nåt bra [ ]
- Vara en bra medmänniska [ ]
- Hjälpa folk som behöver min hjälp [ ]
- Ge pengar till nån typ av välgörenhet [ ]

- Leva varje dag fullt ut utifrån förutsättningarna [ ]
- Älska [ ]
- Berätta för mina vänner & släkt hur mycket jag tycker om dem [ ]
- Tänka [ ]
- Andas [ ]
- Prata [ ]
- Vara tacksam [ ]

- Kramas [X]
- Pussas [ ]
- Hångla [ ]
- ... [ ]

- Slappna av [ ]
- Göra yoga [ ]
- Se bra filmer [X]
- Läsa bra böcker [X]
- Lyssna på bra musik [X]
- Äta god mat [X]
- Baka [ ]
- Supa [ ]
- Rita [ ]
- Shoppa [ ]
- Promenera [X]
- Rida [X]
- Spela gitarr [ ]

- Känna [X]
- Förlåta [ ]
- Hoppas [X]
- Tro [X]
- Vilja [X]
- Önska [X]
- Veta [ ]
- Kunna [ ]
- Göra [ ]
- Iakkta [ ]

- LEVA!!! [ ]


Det var det. ;) Kanske kommer mer sen. Gott Nytt År igen, och om jag vore er skulle jag göra samma sak som jag. :) Och glöm inte de små sakerna. De är minst, om inte mer, lika viktiga som de stora! :D


Kramar!
/ Jennie

(inlägget är skrivet med inspiration från en film jag såg idag. Och nej, det va inte filmen "Dear John". xD )

Det här inlägget skänker jag till 3 personer som, under de senaste 4 åren av mitt liv, vid olika tillfällen har betytt mycket för mig. En låt till varje person.

"Dear John" - Taylor Swift

"Fast Car" - Kocky feat Rosanna

"Speak" - Lindsay Lohan


Om någon vill leka pussel och gissa vilka jag pratar till, varsegoda. ;) Isf tror jag, om ni söker efter lyricsen, att det blir ett ganska lätt pussel om ni har känt mig hela den tiden. :P

Och vad har jag lärt mig av detta? Jo, ömsesidighet, spänning och kommunikation. Kom ihåg det, Jennie. Kom ihåg det.





/ Algot

Sofie, förlåt om jag segar ner din data. Jag bara MÅSTE dela med mig av den här låten. <3 ;)






Never grow up- Taylor Swift. <3 Så himlans fin! :D


På fullt allvar, jag satt nyss och storbölade till den här låten. Inte smågrät, utan STORBÖLADE!!! Har spelat den säkert 10 gånger irad och har inte tröttnat än. Japp, SÅ fin är den. ;)

Dock va jag tvungen att gråta tyst, för jag vill ju inte att föräldrarna skulle komma in i rummet och undra varför jag grät, när anledningen va så "fånig" som en sång....xD Sen kom pappa in ändå och ville säga gonatt. :p Så jag böjde mig bort och vägrade visa mitt ansikte. Han undrade varför och sen käbblades vi ett tag innan han tillslut gav sig och gick. X'P Jobbigt!


Fast när jag tänker efter så är det ganska tur ändå. Att jag är ung. Att jag har en familj, i samma hus, som bryr sig om hur jag mår. Att jag faktiskt måste kämpa för att gråta tyst  så att de INTE ska bry sig. För tänk om 20 år. Då har jag ingen familj i samma hus längre. Då är de, om jag har tur, på ålderdomshem och det är jag som måste "ta hand" om dem. Det är dem som måste gråta tyst för att jag inte ska komma in och undra vad som har hänt. Eller så gråter de inför mig.

Och om en sisådär 60 år eller mer, är det kanske min tur. Då sitter jag där på ålderdomshemmet. Och gråter högt. Men ingen lyssnar. För ingen jag känner finns längre. Alla är döda. Eller på egna ålderdomshem. Då får jag anstränga mig för att gråta så högt som möjligt, så att någon i personalen kommer in och frågar vad det är. För då vill jag att någon lyssnar. Eftersom att ingen annan kan göra det.


Så, jag är ganska nöjd med att vara 18 och bo hemma, när allt kommer till kritan. Jag har folk jag älskar omkring mig, folk som bryr sig och om jag skulle sätta mig och storböla högt så skulle folk lyssna. Folk skulle finnas där. Jag har pengar över och slipper tänka på räkningar och pensionssparande. Jag får mat serverad oftast 6/7 dagar i veckan (den 7 lagar jag :p), mat jag slipper betala för. Jag får ett eget rum, ett eget hem och en egen dator. Helt gratis. (för min del)


Och jag tror att om bara 5 år, säkert tidigare, kommer jag vid små tillfällen som detta att sitta i min egna lägenhet och sakna den här tiden. Därför ska jag försöka passa på att njuta nu, medans jag kan. ;) Jag ska va ung så länge jag kan. :D

Jag ska inte växa upp!!! Inte i förväg iaf. ;)


"Don't loose the way that you dance, around in your PJ's, getting ready for school" <3


Kramar!
/ Jennie

Nej. Det gjorde jag faktiskt inte. Jag drömde något mycket hemskare. Att jag led av en dödlig sjukdom, och bara hade en dag på mig att leva. :( Jag förstår inte riktigt hur det funkade, men jag skulle dö typ 23.59 eller nåt, och drömmen utspelade sig på eftermiddagen/kvällen samma dag.

Av nån anledning sprang jag och familjen runt på nåt sjukhus. Jag tror inte riktigt att de hade några botemedel mot det, och jag tror inte riktigt att vi var välkomna på sjukhuset heller. Men vi sprang runt och försökte trösta/hjälpa mig. Jag hade också ett alternativ att åka nån annanstans och försöka förbättra sjukdomen, men jag var osäker inför det eftersom jag ändå inte trodde det skulle hjälpa.

Nu minns jag faktiskt inte så mycket mer än så, men jag minns typ känslan av att veta att man snart skulle dö. :S Att klamra sig fast vid hoppet om att överleva, och att inte veta om man skulle se nästa dag eller inte. Jag kollade typ ut, runt, överallt och tänkte hur underbart det va att va vid liv. Sen grät jag. Massor. Vid flera tillfällen i drömmen.

När jag vaknade kände jag sån lättnad så ni anar inte! :O Det va liksom "Hallelujah, jag lever och jag ska inte dö snart!" :D  Och jag va rädd att somna igen, för jag trodde jag skulle drömma om samma sak då. Vilket jag faktiskt gjorde. :S :O


Nu kollade jag nyss några drömlexikon, och de sa såhär:

"Död: Drömmar om död och döende är inte på långa vägar så dystra som de låter, utan förutsäger vanligen att stora förändringar håller på att ske i ens liv." (http://lastafetah.edu.gellivare.se/tidigarenr/nr_24/N%F6jen/artikel2.htm )

" Din egen död indikerar en ny början." ( http://paranormal.se/topic/dromtydning.html )


Så det lät ju inte sådär jättefarligt :) För en ny början kan ju t.ex betyda att jag är på början av sträckan mot körkortet. :)


Nä, nu ska jag inte blogga mer innan jag sover.  Förhoppningsvis drömmer jag om nåt trevligare inatt. ;)


Hugzz!
/ Algot

Såhär ser min fina Mamma Mia-tröja ut, som jag köpte under Mamma Mia-föreställningen i Globen i onsdags. :) Den va väldigt mycket av ett spontanköp. Jag hade egentligen inte tänkt köpa nåt alls. Men så gick jag förbi kiosken och såg en snygg Mamma Mia t-shirt. Men den kostade 250 kr, vilket kändes lite mycket för en t-shirt, även om den var underbar. Så kollade jag vidare och såg den här tröjan, för 350 kr.

Visst, det är väl lite dyrt för en tjocktröja det med, men mycket bättre än 250 för en t-shirt iaf. Och eftersom att jag blev förälskad i färgen, texten och tröjan så tänkte jag att wtf, jag har ju pengar så jag köper den. :D

Och det gjorde jag alldeles rätt i! :D För jag älskar tröjan. :D Det gick från förälskelse till kärlek, ganska snabbt till och med. ;)  Den är en stor konkurrens mot min tidigare favorittröja. :) Och inte bara pga utseendet, för trots allt så är den ju lite för stor (även om den är S, men det var det minsta de hade). Utan även pga mysighetsfaktorn.

Den e så himla mysig! :D Stor, underbart mjukt material och varm och mysig. :) Sen insåg jag igår också varför jag blir så nostalgisk när jag har den...Den påminner nämligen om en av Alexs, mitt ex, tröjor. Jag brukade få låna den när jag va hos honom och hade alldeles för tunna kläder. Den var också stor, mysig och mjuk. Till och med färgen liknar den, haha. xD

Så tröjan är underbart fin, den värmer mig, den är mjuk och gosig, den gör mig nostalgisk (på ett bra sätt) och den kan med rätt kallas ABBA-tröja. :D Vad mer kan man begära av en tröja? ;)


Kramar!
/ Jennie

För att göra en lång historia kort, jag försökte ändra headern och den blev för liten. Gillar den nya dock, synd att den knappt syns. xD Men bortsett från det, vad tycker ni om den? ;)

Ändrad för första gången på typ 2 år...Inte illa xD